Inre Melodi.

inre melodi

Ur varje dag, tonar en inre melodi
Bästisen, kropp med själ i harmoni
Dagens trudelutt, måste lyssnas fram
Låta överrösta, allsköns stoj och glam.

Mycket mer än vi tror och vet, finns till
Stor portion erfarenhet, och vad helst vill
Allvetaren i oss, är långt ifrån medveten
Hur begränsad kunskap, om än enveten.

Varje individs givna förmåga, utveckling
Tillåtna agerandet, ses i vilken utsträckning
Tror man sig veta det mesta om varandra
Egna perspektiv, ger ingen rätt att klandra.

Utsikter, vyer beroende från vilket håll
De bortskymda, anses vara lika med noll
Ur vems vinkel, i vilket syfte, utmärkande
Ju flera sinnen, desto mera förstärkande.

Annonser

”Inte Så Galet.”

inte så galet

Det där med trender — och i all ära
Då vad inne är, må ha och bära
Vem har rätt, för andra sätta normer
Av kläder, inredning, dess färger, former.

Hur klokt kan det egentligen vara
Ej för egen stil och kosthåll svara
Den osäker är, inför sig själv och sitt
Bekvämt och bra, ta efter trender, snitt.

Person som vet vad han vill och väljer
Struntar fullkomligt i vad trendigt säljer
För att inte tala om, alla sparade slantar
Senaste nytt, dyrbaraste vägen kantar.

Tänk om egna, egenheter fått blomma ut
På trender, modenycker snarast få slut
Det alldeles egna tyckandet och urvalet
Får oss att tänka, säga: ”Inte så galet.”

Livet Har Sin Gång.

livet har sin gång

När man minst anar, kan det hända
Kanske återvändsgränd, måste vända
Prövningar må tagas itu med genast
Om inte, återkommer, värre än senast.

Varken kan eller bör, på allt ha koll
Men beredd, ta emot, spela ödets roll
Frimodig, avslappnad person mår bra
Välmåendet skapar ,den roll han vill ha.

Nej tack, till jakt på ting och relationer
Tillhandahållna i rätt tid, rätt proportioner
Faller sig naturligt, i tålmodigt förfarande
Utsikt till livets mening är självbevarande.

Människor i farten, arbetar gärna över
Mycket mer än i själva verket behöver
Allt i livet har sin gång — sin befogenhet
Begivenhet utmynnande i stor bevågenhet.

Ha Goda Skäl.

ha goda skäl

Skrattar bäst den som skrattar sist
Inte alls, har nog själva poängen mist
Denna kommentar, nog mest förfelad
Som att ge igen, av någon förfördelad.

Ingen vill väl vara den, man skrattar åt
Då, det kanske passat bättre med gråt
Skratta först eller sist, helt utan betydelse
Med gott samvete, göres utan förtrytelse.

Bästa skratten är just de spontana
Brister ut i stunden, likt ohejdad vana
Glädjeskratt gör gott i själ och kropp
För alla deppiga tankar, sätter stopp.

Gamla talesätt, kan ibland stämma väl
Men i användning, måste ha goda skäl
Skratt på skratt, en utövande inre motion
Det gapande, i jämförelse, utan motivation.

Det Som Icke Är.

det som icke är

Obefintligt är, det som icke är
Varken nån annanstans eller här
Medan det befintliga finns tillgängligt
Ibland är, till och med oundgängligt.

Värst om människokärleken är det
Förlorat går ur livet rätta värdet
Tillgången av de äkta goda tingen
Det som fås, det som ges, raringen.

Obefintligt borde väl intet ordas om
Det som icke är, opåtagligt liksom
När av väsentligheter bara dräller
Att ta hand om, morgon till kväller.

Något att ägna sig åt, måste finnas
Annars, heller ingenting att minnas
Om och om igen behöver påpekas
Lev nu, här med vad är, ej förnekas.

Sommarhagens Gärdsgård.

sommarhagens gärsgård

Om illa ute — på gärsgårn hänger
Runt dess stör, ohjälpligt klänger
Oftast så, vid ekonomiska bekymmer
En del sitter kvar, medan andra rymmer.

På talesätten kan vändas och vridas
Ja, till och med ibland, bestridas
Det negativa upphöjt till positivt
Strävan mot det högre, sker intuitivt.

När på sommarhagens gärsgård sitter
En plats i drömmarnas värld besitter
Där, just där finns omöjliga möjligheter
Bara fantasin begränsar dess slöjlikheter.

Gärsgårn ett uråldrigt sätt att hägna
Åt uppförandet, sig i dagar fått ägna
Idag är ej samma, sanna, behov av den
Ändock med glädje se och uppskatta den.

Alltid Pågående.

alltid pågående

Så småningom  —  i sinom tid
Under helt liv, allt har sin tid
Levnadskonsten, att vänta in den
Dito tillvarata, medan stå ut den.

Väntan alltid pågående, till ett eller annat
Tålamodet prövats — resultatet blandat
Då sunt förnuft placeras vid rodret
Utan minsta tvekan, stärks tålamodet.

Länge levat, i ständigt, oändligt Advent
Som sägs vara, på något himlasänt
Mången ses vänta utanför viss port
När väl öppnats, igenom den, gå fort.

Väntans tider, vem kan undgått dem
Om bortresta, längtansfullt väntas hem
I rätt tid, på rätt plats, går allt rätt till
Uträttas det storverk, och mera därtill.

Självbevarelsedriften.

självbevarelsedriften

Tankevakt av och i templet, Din kropp
Griper in, då orena tankar poppar upp
Sådana får ej uppstå, styra och ställa
Nej, fram för de förnuftiga och snälla.

Ordvakt håller ord-ning i tankesmedjan
Ordbehandling få där slut på ord-ledan
Vad skulle hjärnan göra utan sin vakt
Som nitiskt, rättsligt på orden ger akt.

Agerandevakten, merparten av ansvaret bär
Endast de goda handlingarna passerar där
Vad och hur saker utförs, mycket viktigt
I noggrann medvetenhet, görs på riktigt.

Så de tre vakterna gemensam talan för
Rakare, humanare tillvaro åt oss gör
Ytterst anställda hos självbevarelsedriften
Innefattar största möjligt, sanna bedriften.

Blott Det Välvilliga.

Blott det välvilliga

I tystnad kommer De, lättare till tals
Som annars, i själva grottekvarnen mals
Har man svårt att göra sig gällande
Tystnad framträder, i givet föreställande.

I tystnad hörs småljuden, annars försummade
Fram kommer även det bara hummade
I tystnaden tiger, den vanligen pratsamme
Då är eftertänksamheten påpassligt framme.

I tystnaden, står det helt fritt att välja
Vad vara lyhörd för, och sedan svälja
Med andra ord, höra det man helst vill
Alltså passande, vad än kommit fram till.

I tystnaden, sovrar den hörande, ur och ut
Blott det rogivande välvilliga — kvar till slut.
I tystnaden, sker de livsavgörande valen
Om inte, stora nog att ge samvetskvalen.

Mesta av Det Bästa.

det mesta av...

Utgångsläget, ungefär samma varje dag
Säng — köksbord, i nymornat sinnelag
Då inleds upptäckten av olikheterna
Förberedning på inväntade aktiviteterna.

Utgångsläget med naturligt bästa starten
I fortsättning, må leda fram till avfarten
Från varje dags början till dess slut
Det bästa av det mesta, önskas få ut.

Utgången av nuvarande dygns vägsträcka
Bära egna fram- och motgångar får räcka
Det har och får sin prägel, sin raritet
Än i kortare, än i längre varaktighet.

Utgången — både påbörjan och avslutet
Avverkande tidpunkterna och uppförslutet
Ytterst är, frågan om egna uttryckssättet
Också, om själv, nedslagen eller på bettet.