För Nöjes Skull.

for-nojes-skull

Dagbok, skriven för nöjes skull
Av annat än nöjsamt blir full
Den är likt en förtrogen vän
Säger ej mer än, vad skrivs i den.

Några givna svar fås inte heller
Oavsett hur man frågorna ställer
Men läsa vad där skrivits ner
I efterhand bättre förståelse ger.

En bra väg till självkännedom
Tala till sig själv i andanom
Dagboken utgör i sanning en censor
Ärlig deklaration av nulägets känslor.

Dagbok skriven för att publiceras
På öppenhjärtighet starkt reduceras
Blir manipulerad, mildare sagt, tillrättalagd
Frågan är, till vilken nytta då förlagd.

Att böcker över huvud taget kan komma ut
Som inte står för sanning utan prut
Betyder, vi matas med all sköns smörja
För att alla dessa oseriösa försörja.

Dagboken, den privata, unik i sitt slag
Den som skrivs i var, varannan dag
Till sann familjehistoria, ett dokument
För ingen enda utomstående känt.

Annonser

Rutin i Vardagen.

rutin-i-vardagen

Rutin i vardagen, bringar reda
Bara lite eller ingenting förbereda
Det finns en trygghet i vanor
Där allt går i välkända banor.

Den vars liv blir upp och nervänt
Ter sig skrämmande och okänt
Fråntagits kär make eller maka
Efterlevande, mesta och bästa får försaka.

Utsattheten är omåttligt stor
Allt blir i olag där man bor
Då kommer den hotande rädslan in
Tär på förmågan och klarsynen din.

Leva nära någon, dag och natt
Dela allting, både sorgligt och glatt
Plötsligt är så, livskamraten borta
Ej undra på, om man kommer till korta.

Vem kan i detta läge, skapa egna rutiner
Bra länge få leva på lösa boliner
Förutsättningarna nollställda, utan mönster
Tills nya, mot omvärlden, slår upp ditt fönster.

Så olika som vi människor är
Av olikheterna vi varandra lär
Att inte döma, dra alla över en kam
Aldrig hindra någon att komma fram.

Symbolen för Hopp.

symbolen-for-hopp

Ankare, är symbolen för hopp
Förutan det sätter livet stopp
Den, kallad ankare för trygghet svarar
Där hopp finns, de skivan klarar.

Ankare, dragkamprepets yttersta man
På honom beror om man vinna kan
Visst går ankare ibland oss, fast i minoritet
Räcker hjälpande hand, ej påfluget men diskret.

Ankare, för båtar på redden ett måste
Dess fasta punkt, positionen låste
Tyngd och kätting efter båten avmätt
Sjöfarare vill färdas på tryggaste sätt.

Ankare, vad mer finns att säga om det
I tro, Hopp och Kärlek ingår det
Störst av de tre, Kärleken är
Hoppet livsviktigt, överlevnad innebär.

Ankare, ibland på land placeras ut
Till ingen nytta,,  men på lut
I miniatyr av guld eller silver kan ses
Ofta då i present till käresta ges.

Ankare, symboliserar vän av trogna slaget
Som finns där om man tappar taget
Tyvärr inte alla förunnat att ha
 Beroende ock om själv, en sådan kan va.

Mer Än Vi Ser.

mer-an-vi-ser

Snart är allt omskrivit och penetrerat
Om hur jag tänkt och resonerat
Men det mesta, har fler än en sida
Så brist av diktstoff, ej kan lida.

I bedömning, ha förståelse, insikt
Aldrig fördöma nåt  med ond avsikt
Där finns mer än vi ser, kan avgöra
Blir ensidighet på basis av, vad vi höra.

Så litet är, vad ser ut att vara
Kan knappast ens för oss själva svara
Men tänka längre än näsan räcker
Gör skillnad, och flera andra väcker.

Så många är berövade sina rötter
Känner sig bundna till händer och fötter
Har de arbetslust, men inget att göra
Är som dra något, man ska föra.

Också många, som ej vet eget bästa
Låter sig hunsas av sin så kallad nästa
Till slut har förlorat sin självrespekt
För sin blotta existens, ber om ursäkt.

Varför så rädda, visa vem man är
Det är ju bara de egna färgerna som klär
Rädsla, för människan utgör värsta plågan
Utan den, rustas med uthålligaste tågan.

Alla Dessa Böner.

alla-dessa-boner

I skrivande stund av min diktning
Söker uttrycka i ord min inriktning
På det enkla men förnuftiga fokusera
Om det mesta som de flesta intressera.

Allt om leva livet nu och här
Även vad, för en framtid innebär
Visst kan personer bedömas enastående
Men aldrig ifrån medmänniskor fristående.

Ständigt leva i och med goda relationer
Måtte väl va allas våra ambitioner
Om vi ej ser, ej når varann
Kan heller aldrig tvingas fram.

Finna sig själv är en förutsättning
Så vinna andra, plus en förbättring
Utgångsläget — alltid där vi står
Insikten avgörande för vart vi går.

Varken med åthävor eller bästa vilja
Vad ärligt är eller inte, kan åtskilja
Skeptikern tror inget, den blåögde allt
Men ta det mesta, med stor nypa salt.

Framtiden — den ljusa visionära
Lite vi vet, vad den kan innebära
Alla dessa böner, att få möta den
Då infrias,  återbördas tron igen.

Väl Beprövad.

val-beprovad

Ha en tro och samtidigt inte veta
Som efter nåt aldrig sett, ska leta
Liv utan tro är ingenting värt
När tack vare den, oss leva lärt.

 Ha en tro, då finns också bönen
Via den insikten, bringas lönen
Tro på det goda, ej ännu synliggjort
Som nu otåligt väntar vid vår port.

Ha en tro, som verkligen bär en
Utgör jämnad väg på levnadsfärden
Grundmurad — också väl beprövad
Så görs man upprymd inte bedrövad.

Upprepning.

upprepning

Upprepning, ligger oss ofta i fatet
Och då inte minst genom pratet
Om till överdrift, tjatigt och trist
Kanske till slut, budskapet däri mist.

Upprepning, av göromål ger vana
Fingerfärdighet att skapa, att dana.
Men det monotona rent av själsdödande
För kreativa stimulansen förödande.

Upprepning, görs efter ett ”Hur Sa?”
Till någon som ej hör så bra
Gott och väl med upprepning på begäran
Också fyrfaldigt ’Hurra’ i ha den äran.

Upprepning, som har att göra med polisen
Baserade på alibin och bevisen
Återfall i kriminellt beteende
Ej förmildrande i nåt hänseende.

Upprepning, repris av filmer och pjäser
Även böcker man om och om igen läser
Allt av värde må gärna repriseras
Vad är till vårt förfång, ska saneras.

Upprepning, påminnelse, hjälp mot glömska
Då och då ge hum om, vad man önska
Hur som helst — som med mycket annat
Ibland blir rosat – ibland förbannat.

Varningens Finger.

varningens-finger

Tveksamhet, är ett varningens finger
Vid minskat förtroende, klocka som ringer
Om tvekan, inför någonting som helst, uppstår
Måste så hejda sig, ej utan vidare gå på.

Tveksamhet säger: ”Detta verkar inte rätt”
Nog bäst att förbereda sig på reträtt
Osäkerheten kommer in, gör sitt
Därefter är valet ditt, ej längre fritt.

Tveksamhet har hämmande, bromsande effekt
Då bakomliggande tvivelaktigheter upptäckt
Tro, förutan minsta tvekan, är fastlagd
Medan den mera tveksamma, är försagd.

Skönhetens Bevarande.

skonhetens-bevarande

Efter viss tid, intresse kan svalna
Från tid till annan, skönhet falna
Men dem fördjupa och förlänga
Inga vägar till utveckling, stänga.

Sig med sina intressen, införliva
Sen företag med lätthet bedriva
Beroende av den egna förmågan
Ta vara på föremål till ömma lågan.

Vad beträffar skönhet som varit har
På näthinnan för alltid finns kvar
Själar strävar för skönhetens bevarande
Du som vill, kan se den fortfarande.

Något för Knoppen.

nagot-for-knoppen

Blir det inget nu, blir det väl sen
Då försöker jag väl, i morgon igen
Det som komma skall, kommer lätt
Allt annat är nog inställt på reträtt.

Om krystats fram känns ansträngt
Blir sällan vad riktigt var tänkt
Kanske från början ingen bra idé
Putsad o filad, liknar mest en kliché.

Läsaren är känslig för konstigheter
Vill ha enkla, raka tankars egenheter
Något för knoppen kommet via hans själ
Så kan hela människan må gott och väl.