I Varje Ögonblick.

varje ögonblick

I varje ögonblick står tiden stilla
Då hinns ej göra någon illa
Sen när nästa moment tar vid
I stort sett ännu vid samma tid.

Liksom en bäck där vattnet porlar
Övergång till större flöde, den sorlar
Ta tag i nuet medan det är
 Dess mening med att leva nu och här.

Vi vet, det talas ofta om detta
Men få sig  därefter rätta
Vi borde leva en stund i sänder
Se och uppleva vad runt oss händer

Annonser

Fågelbordet Dukas.

fågelbordet dukas

Fågelbordet dukas morgon och kväll
Inte bara för att vara snäll
Att bevingade vänner få betitta
På nära håll, när de fröerna hitta.         

Domherre, Blåmes och Entita
Och många flera, detta matställe anlita
De är så skönt fjäderklädda allihopa
En del kvittra glatt, andra ängslig ropa.

 Sitta länge, betrakta de små liven
Med förundran i blick över perspektiven
De flyger till bords om och om igen
Alls ingen måtta på flygtrafiken,
Gällande måltidsetiken.

 

Ljusets Revansch.

ljusets revansch

Det handlar nu om ljusets revansch
Hur mörker dansar upplösningens dans
I vårt inre, i våra tankar Påbörjas
Förvandlingen som vankas.

Länge väntat, tecken upplevt
Längtan har lidit av allt skevt
Det aktuella eller för länge sen skedda
Allt har bidragit till, vi blev missledda.

Låt oss ej dväljas i det sneda gamla
Men för det upplyftande nya samla.
I område efter område frälsas
På detta motto Nya Världen hälsas.

Upplysande Tingest.

upplysande tingest

Vacker lampa lyser utan att tändas
Så kan den i flera syften användas
Som något skönt att vila ögonen på
Som att stanna till vid, inte bara förbigå
Som den upplysande tingest den är
Som befrämjar stämningsfull atmosfär
Som en gåva till någon vän och jubilar
Som, allt han kan önska sig, redan har
Som ett tänt ljus bredvid i meditation
Som lysande tanke kan ge inspiration
Som den allmänna trevnaden förhöjer
Som med sitt väna sken blott förnöjer
Som ett smycke, spegling i färgat glas
Som ljuspunkt, dit ögonen naturligt dras
Som fönsterlampa den välkomnande lyser
Som ett tecken utåt, kom in om Du fryser
Som belysning vid läs-stol, också skrivbord
Som glädjespridare, vart än står, är gjord.

Skönare Ändå.

skönare ändå

Skönt, ha radion eller TV:n på
Stänga av sen, är skönare ändå
Visst är en del av programmen bra
Men gör ju ingen människa gla.

Ibland vill jag inte bli underhållen
Men tänka själv, ta emot eller kasta bollen
Då och då roas jag av bara tanken
På nåt upplevt ifrån minnesbanken.

Vad som utifrån ska tas in
Må väljas med omsorgen min
Faller det sen inte i smaken
Talas ej mera om den saken.

Skönt ska det va, det menar jag
Skönt ska vi ha, då må vi bra
Vi är ju så klart — hur vi mår
Allt varande skönt — vart går och står.

Mota Olle i Grind.

mota Olle

Känna sig motad, likt Olle i grind
I vilken riktning än gå, ha motvind
Vindpinad så väl till kropp som själ
Något sätter efter, finns där hack i häl.

Mer eller mindre drabbas alla
Många kämpar på, ibland kan falla
I vänners uppmuntran och stöd
Ligger räddningen ur själanöd.

Är det någon som vill bry sig
Åt en vän, med tillit ty sig
Hoppet återvänder — till mötes går
Håller handen, där väg är snårig och svår
Lyfter själen, en ljusnande framtid får.

 

Glädjeämnen.

glädjeämnen.

Glädjeämne i litet format kan bli stort
Beroende på vad av det blev gjort
Det lilla, ofta gratis, men äkta
Små utsökta, så sällan upptäckta.

Glädjeämne — en medfödd resurs
Beständigt värde, går ej i konkurs
Det där med tillgång och efterfrågan
Handlar om, hur tillvarataga förmågan.

Glädjeämne, kan spontant uppstå
Om en del bör man vara två
Några lagras efter noggrann planering
Andra tillagas för personlig servering.     

”Gudomligt Uppehållstillstånd”

Gudomligt

Jag lever, men inte helt och riktigt
Inget för stunden, mera långsiktigt
Livet fått dras med påtaglig fördröjning
Väl upphunnet görs tryggad förtöjning.

 Jag lever, kan gå och stå på benen
Innehar osynlig roll på Livs-scenen
Spelar rollen, så gott jag bara kan
En an, är väl så god som en an.

 Jag lever, hjärtat slår trots jantelagen
Fast, nog uppfattas de ojämna slagen
Tack vare ”Gudomligt uppehållstillstånd”
Går och står jag upprätt till sista rond

I Längden.

i längden

På världens folkliga arena 
Utspelas det andra värre än det ena
Lögn och mygel  på alla håll
I slutändan de flesta kammar noll

Politiker har vi börjat  förakta
Samhället faller sönder så sakta
Inget är att lita på i längden
Enskildes åsikt  försvinner i mängden

Men vi närmar oss tunnelns  slut
Allt blir ljust där vi kommer ut
Så bryts allt mörker i vetande
Med upplysningen stoppas vårt letande.

Solens Sken.

solens sken

Solsken ger både värme och ljus
Inom – så väl som utomhus
Till och med i våra hjärtan
Där den är, mildras smärtan.

Solen— vår jords värmekälla
Får oss att le, ibland tårar fälla
En, vill se solen lysa klart
En annan, må den gå i moln snart.

Solen finns ju alltid där
Utgör själva livets atmosfär
Ger ljus åt själens spegel
Inga undantag på denna regel.

Solen, är den herre, är den fru?
Eller är den månne tu
Men ett kan vi  va  säkra på  
Utan sol, intet  liv kan uppstå.